Månadsarkiv: april 2010

Jo, angående högen med chick-lit nedan…

Jag är såklart medveten om att litterärt sett så är det bara skräp, men det är  såhär va, att jag och GTG har kommit på värdens bästa plan. Jag kan inte avslöja för mycket ännu, finns ju risk att någon bara kommer in and steals my thunder (paranoid? Va, vem sa’t?!)  men den existerar i allra högsta grad.

Man kan väl lite kort säga att planen innefattar solsemester, paraplydrinkar, laptop, sangria, ickenormativa parförhållanden, populärkulturella markörer och övrig sprit. Duger så? Bra!

Sedan måste jag ju säga att jag trots allt älskar mitt gamla lärosäte i Småland. Har inte lästkursen själv, men jag blir väldigt sugen.  Se här, fa-an så fint!

Hörde jag halvdag?

… ja det gjorde jag bestämt!

Jobbar fram till lunch och sedan ska det städas, pyntas, handlas färg, målas ramar, blandas dipp (viktigt), köpas vin, tvagas, skrubbas, sminkas, nålas, sprayas och kläs på en kornblå 80-tals kreation på min kropp.

Gillar’t! Ja, eller grillar’t som man nu kan börja säga eftersom det är VÅR!

Materiell lycka

Vaknade och tänkte spontant ”den här dan kommer att gå åt helvete” . Valde följdaktligen att jobba hemifrån köksbordet, med resultatet att mycket lite blev gjort och att jag tröttnade på hela skiten väldigt fort. Efter att ha haft ångest en stund bestämde jag mig för att gå ner en sväng till Myrorna för att fixa en outfit inför fredagens fest. Vi har något slags diffust tv-tema och jag köpte en diffus 80-tals klänning. Kände mig lite peppad av min shopping, så jag valde att ta en liten promenad vidare ner mot Odengatan. Unnade mig ett litet litet stopp på Ritorno för kaffe, och ja… Det slutade naturligtvis med att den lilla tjugominuters shoppingturen förvandlades till en hel eftermiddag på stan.

Gick vidare till nästa Myrorna uppe vid Hötorget och inhandlade tre snygga tavlor, tre exemplar på skräplitteratur (research vänner, research – skriver om det en annan dag) samt två pelargoner att pimpa mitt rum med.

Så var inte dagen helt bortkastad längre. Materiell lycka är också lycka….

Alltså mitt jobb! Alltså folk!

Joråsåatteh. Sitter fortfarande och ringer sjukt mycket samtal till folk och vill att de ska skicka in uppgifter till mig. Vi kan göra det hela som en pjäs. (Ja? Ja!)

I rollerna:
Den professionella kulturtanten (KT), dvs jag.
Rockarrangören/Ännu ett barn av sin tid/Vän av ordning (RÄV)

KT – Hej, detta var Mallan från XXXXX. Tänkte bara kolla om ni tänker redovisa i år?
RÄV – Vi har inte fått någon information om det!
KT – Jooo… det har gått ut flera mail, det har skickats till den mailadress ni angav förra året.
RÄV – MAIL? Det är inte seriöst, så kan man inte göra!
KT – Ehm jo. Det är vår policy. Vi kör inte pappersutskick längre.
RÄV – Mail!? Man kan inte göra så! DET ÄR INTE STATLIGT SANKTIONERAT!!!!

Man ba wut?



Pouty lips

Äh, tanken är ju inte att detta ska vara en blogg jag bara skriver i när det går down hill, men kanske är det då behovet att skriva är som störst? Just nu är det i alla fall ”lite si och så”. Har suttit på jobbet i dag och ringt en sjuk massa samtal och tjatat på sjukt massor av människor att skicka in sjukt mycket uppgifter till mig. Tiden emellan samtalen har jag surat. Verkligen surat, typ pouty-pouty lips. Men jag är ju proffsig och skit så det märks inte så mycket. Tänk en mental pouty-lip… okej, tänk ”det där lät obehagligt”.

Borde kanske presentera karaktärerna i den här bloggen någon dag? Det är ju nåt som generellt uppskattas, ett ”rikt och färgstarkt persongalleri”. Joråsåatteh… det finns. Vi kommer till det endera dagen, lovar.

Nu ska jag gå och möta upp tre kvinnor från kultur samt bostadspolitik-sfären. Jag hoppas på givande samtal, glada skratt och förskräckta utrop på skånska.

Till det: Pizza

Marching band & drillflickor, ge mä!

Kommer ni ihåg  90-tals serien Alla McBeal? Kommer ni ihåg att Allys psykolog rekommenderade henne att skaffa en ”theme song” som hon skulle spela upp i huvudet när hon skulle peppa sig själv? I dag kan man säga att min theme song har bestått av allmän dissonans och eventuellt musiken som ackompanjerar duschscenen i Psyko. Jag känner mig inte helt peppad alltså. Ska försöka visualisera ett marching band  komplett med röda kostymer, mässings-blås, blanka knappar och drillflickor istället. De ska marchera taktfast genom kontorslandskapet och alla mina kontorsgrannar bör ställa sig upp i exalterad förtjusning och skandera ”Mallan Mallan Mallan!”

Är dock osäker om detta låter sig göras.

Ps. Jag jobbar inte på ett hippt advokatkontor, vår receptionist är inte en kurvig blondin och jag bär inte heller chic dräkt. Det enda positiva jag ser med detta är att jag vid arbetsdagens slut slipper att gå till kvarterskrogen och lyssna på Vonda Shepard.

Vad jag gör på kvällarna när jag är ute på tjänsteresa?

Äh, det blir väl mest det vanliga. Lite möten, lite öl och sedan hem och lyssna på musik och bildgoogla Skvadern.

Nu: Sova

Saker jag går i gång på: hotellfrukost och evolutionsteorin

Anlände med nattåget till Umeå kl 06:40 i morse, fräsch som en nyponros då jag bara älskar liggvagn! Det är trångt, det är meckigt, man måste ligga still/ha lite disciplin, man får konstiga lakan och en filt, man kan fantisera om att man är med i kvinnofängelset. All good med andra ord!

Ska ha mitt första möter kl 12 då stans fik öppnar såhär på en söndag. Alltså har jag dryga fem timmar att fördriva. Det är då konceptet hotellfrukost kommer in i bilden. Man bara glider i på scandic plaza, betalar den facila summan av 130 kr och kan sedan avnjuta deras frukostbuffé fram till kl 13 om man vill. Det bästa (förutom kaffet, alltid kaffet) var helt klart möjligheten att grädda egna våfflor. Inte så mycket för att det är gott (det var ganska gott) som för att det är ett roligt och interaktivt moment som signalerar lyx och dekadens. Våfflor till frulle, OMG!

Min lycka blev fullständig när det dessutom bjöds på gratis DN och DN bjöd på ett helt uppslag om människans ursprung komplett med släktträd. Tror jag gick i mellanstadiet när jag snöade in på människans förhistoria för första gången, och sedan dess har jag varit fast. Bara älskar neandertalare (trots att västvärldens samtliga tantsnuskkonnässörer, jag själv inräknad, antagligen har en lätt förvriden bild av deras humping via grottbjörnens folk), alla former av Australopithecus och små gynnar som Lucy & Homo Floresiensis. Håller dock min fascination på en högst populärvetenskaplig nivå och går därför igång ordentligt på DN:s fina släktträd och inte minst på Naturhistoriskas grymma utställning Den mänskliga resan med sjukt snygga & verklighetstrogna  modeller. Gå och se!

Läser även att bara varannan amerikan och var fjärde turk tror på evolutionsteorin. Hjälp.

Ok, nu är det dags att jobba lite kultur, Detta händer i dag:

  1. Söka pengar/skriva verksamhetsplan
  2. Fika/möte, fika/möte
  3. Årsmöte
  4. Hotellet

Blondinen

I förrgår fick jag ett litet ryck, vilket inte framgår helt tydligt här nedanför, men man kan läsa det mellan raderna. Jag telefonerade den goda GTG som glatt konstaterade att det fanns vin av det utmärkta märket chateau pech-latt hemma i lägenheten, varpå jag skanderade att vi skulle dricka rötjut och färga hårt. Sagt och gjort. Jag knallade till Åhléns vid Odenplan och inhandlade avfärgning & blond färg (till moi) och röfärg  (till GTG).

Sedan var det bara att gå hem och äta fakecon, dricka vin och färga hår.

Man kan säga att lärdomen av kvällen vara att brunt hår + avfärgning + blond färg = guloranget hår. Kul, härlig, fab! Gick till jobbet i går och kände mig som en suspekt ryska, men dagen flöt på fint och det var ett rent nöje att glida in på Åhléns och skrämma slag på alla expediter. ”GE MIG NÅT SOM RIVER Å SLITER” gormade jag jag förvisso inte, men jag kände mig tvingad att peppa personalen att sälja starka preparat till mig. De såg så oroliga ut. Det känns stort att kunna göra folk beklämda med min blotta uppenbarelse. Urfint!

Det hela landade i att jag gick hem med mer blekmedel och mer färg. Efter fyra behandlingar är jag nu blond med en lätt, lätt gul touche. Det är hett! Nu vill jag bara ut och praktisera min blondhet. Det är fullt med byggjobbare på kontoret. Kom igen nu, bekräfta mina fördomar, GÖR MIG INTE BESVIKEN!

En kulturarbetares vardag

I natt hade jag ångest och hög puls, vilket resulterade i att jag skrev jag en tretton punkter lång jobbrelaterad to do-list – vilket fick mig att sova lite bättre. Nu kl 15:21  har jag ännu inte lyckats pricka av en enda punkt på listan. Istället har jag:

  • Gått på Myrorna och provat  heta kulturtantskavajer (tänk rävjakt, ligga med stallpojken och sherry)
  • Inhandlat en vårjacka
  • Ätit lunch på blåbär
  • Druckit kaffe
  • Läst bloggar
  • Beställt lila OCH gröna  converse från skum lumphandlare på gnetagalten (!)
  • Förbannat min oförmåga att ta mig i kragen

Åh gu, i morgon är en annan dag som Christer Björkman så förnumstigt sjöng i mello 1992.

Funderar på att göra sorti från kontorslandskapet och gå och inhandla lite pick me up-grejor. Kanske hårfärg och vin? *nom nom*