Monthly Archives: april 2010

Jo, angående högen med chick-lit nedan…

Jag är såklart medveten om att litterärt sett så är det bara skräp, men det är  såhär va, att jag och GTG har kommit på värdens bästa plan. Jag kan inte avslöja för mycket ännu, finns ju risk att någon bara kommer in and steals my thunder (paranoid? Va, vem sa’t?!)  men den existerar i allra högsta grad.

Man kan väl lite kort säga att planen innefattar solsemester, paraplydrinkar, laptop, sangria, ickenormativa parförhållanden, populärkulturella markörer och övrig sprit. Duger så? Bra!

Sedan måste jag ju säga att jag trots allt älskar mitt gamla lärosäte i Småland. Har inte lästkursen själv, men jag blir väldigt sugen.  Se här, fa-an så fint!

Annonser

Hörde jag halvdag?

… ja det gjorde jag bestämt!

Jobbar fram till lunch och sedan ska det städas, pyntas, handlas färg, målas ramar, blandas dipp (viktigt), köpas vin, tvagas, skrubbas, sminkas, nålas, sprayas och kläs på en kornblå 80-tals kreation på min kropp.

Gillar’t! Ja, eller grillar’t som man nu kan börja säga eftersom det är VÅR!

Materiell lycka

Vaknade och tänkte spontant ”den här dan kommer att gå åt helvete” . Valde följdaktligen att jobba hemifrån köksbordet, med resultatet att mycket lite blev gjort och att jag tröttnade på hela skiten väldigt fort. Efter att ha haft ångest en stund bestämde jag mig för att gå ner en sväng till Myrorna för att fixa en outfit inför fredagens fest. Vi har något slags diffust tv-tema och jag köpte en diffus 80-tals klänning. Kände mig lite peppad av min shopping, så jag valde att ta en liten promenad vidare ner mot Odengatan. Unnade mig ett litet litet stopp på Ritorno för kaffe, och ja… Det slutade naturligtvis med att den lilla tjugominuters shoppingturen förvandlades till en hel eftermiddag på stan.

Gick vidare till nästa Myrorna uppe vid Hötorget och inhandlade tre snygga tavlor, tre exemplar på skräplitteratur (research vänner, research – skriver om det en annan dag) samt två pelargoner att pimpa mitt rum med.

Så var inte dagen helt bortkastad längre. Materiell lycka är också lycka….

Alltså mitt jobb! Alltså folk!

Joråsåatteh. Sitter fortfarande och ringer sjukt mycket samtal till folk och vill att de ska skicka in uppgifter till mig. Vi kan göra det hela som en pjäs. (Ja? Ja!)

I rollerna:
Den professionella kulturtanten (KT), dvs jag.
Rockarrangören/Ännu ett barn av sin tid/Vän av ordning (RÄV)

KT – Hej, detta var Mallan från XXXXX. Tänkte bara kolla om ni tänker redovisa i år?
RÄV – Vi har inte fått någon information om det!
KT – Jooo… det har gått ut flera mail, det har skickats till den mailadress ni angav förra året.
RÄV – MAIL? Det är inte seriöst, så kan man inte göra!
KT – Ehm jo. Det är vår policy. Vi kör inte pappersutskick längre.
RÄV – Mail!? Man kan inte göra så! DET ÄR INTE STATLIGT SANKTIONERAT!!!!

Man ba wut?



Pouty lips

Äh, tanken är ju inte att detta ska vara en blogg jag bara skriver i när det går down hill, men kanske är det då behovet att skriva är som störst? Just nu är det i alla fall ”lite si och så”. Har suttit på jobbet i dag och ringt en sjuk massa samtal och tjatat på sjukt massor av människor att skicka in sjukt mycket uppgifter till mig. Tiden emellan samtalen har jag surat. Verkligen surat, typ pouty-pouty lips. Men jag är ju proffsig och skit så det märks inte så mycket. Tänk en mental pouty-lip… okej, tänk ”det där lät obehagligt”.

Borde kanske presentera karaktärerna i den här bloggen någon dag? Det är ju nåt som generellt uppskattas, ett ”rikt och färgstarkt persongalleri”. Joråsåatteh… det finns. Vi kommer till det endera dagen, lovar.

Nu ska jag gå och möta upp tre kvinnor från kultur samt bostadspolitik-sfären. Jag hoppas på givande samtal, glada skratt och förskräckta utrop på skånska.

Till det: Pizza

Marching band & drillflickor, ge mä!

Kommer ni ihåg  90-tals serien Alla McBeal? Kommer ni ihåg att Allys psykolog rekommenderade henne att skaffa en ”theme song” som hon skulle spela upp i huvudet när hon skulle peppa sig själv? I dag kan man säga att min theme song har bestått av allmän dissonans och eventuellt musiken som ackompanjerar duschscenen i Psyko. Jag känner mig inte helt peppad alltså. Ska försöka visualisera ett marching band  komplett med röda kostymer, mässings-blås, blanka knappar och drillflickor istället. De ska marchera taktfast genom kontorslandskapet och alla mina kontorsgrannar bör ställa sig upp i exalterad förtjusning och skandera ”Mallan Mallan Mallan!”

Är dock osäker om detta låter sig göras.

Ps. Jag jobbar inte på ett hippt advokatkontor, vår receptionist är inte en kurvig blondin och jag bär inte heller chic dräkt. Det enda positiva jag ser med detta är att jag vid arbetsdagens slut slipper att gå till kvarterskrogen och lyssna på Vonda Shepard.

Vad jag gör på kvällarna när jag är ute på tjänsteresa?

Äh, det blir väl mest det vanliga. Lite möten, lite öl och sedan hem och lyssna på musik och bildgoogla Skvadern.

Nu: Sova